onsdag, desember 19, 2007

Så MÅ eg nett visa korleis det såg ut ute hjå meg i dag....

Ute på trappa vart eg møtt av nydeleg rimfrost....

Kirsebærtreet i hagen såg slik ut.... Rosebuskane mine er dekka av lang kvit rim....
Er det ikkje nydeleg?? Her er me på trilletur...

Ja overalt var det dekka med eit utruleg flott lag med rim! Det treng ikkje snø hjå meg om det skal vera slik...

6 kommentarer:

Karin i Villa Grå sa...

Hej och tack snälla du för din fina kommentar!

Du behöver inte berätta om du inte vill, men vad har din dotter för sjukdom?

Visst är det märkligt hur fullständigt livet förändras när ett älskat barn blir sjukt eller behöver oändligt mycket hjälp av någon annan anledning? Jag försöker ibland att minnas vem jag var innan vår dotters autism tog över vårt liv, men jag kommer ärligt talat inte ihåg.

Dina frostiga bilder är så vackra! Kyliga och underbara!

Många kramar till dig!

Karin

Brit. (lille meg) sa...

Å,så fint landskap! Rimfrost overalt. Her har vi verken snø eller rimfrost. Det er mange plussgrader og vind. Og så er det veldig mørkt ute.Da er det trivelig å tenne lys inne.
Ha en fin dag!

Tea Kristin sa...

Kjempefine bilder! :) Det er så vakkert med rimfrost - det glitrer så fint! Ha en strålende torsdag!

Anonym sa...

Fantastisk fint! Bur du nær eit vatn eller ei elv? Ser iallefall ut som om det er høg fordamping der slik at rim"trådane" vert så lange. Ha ei riktig god jul!

Ellie sa...

Nydelige bilder. Det er så vakkert med denne frosten. Da må det være deilig å være inne og drikke kakao med krem, som du har bilde av under her. Det så skikkelig stemningsfullt og koselig ut!

Karin i Villa Grå sa...

Hej igen!

Jag googlade på Wegeners och visst är det en ovanlig sjukdom som inte är ärftlig? Vem som helst kan drabbas och det är alltid så grymt och så orättvist när ett barn blir sjukt. Jag hoppas att din dotter ändå får ett så bra liv som möjligt. Hur det är blir så är hon älskad.

Min son har Ehlers-Danlos syndrom och det har min man och förmodligen vår autistiska dotter också. Vi har nyss fått veta det och förstår nu varför maken och sonen har ständig värk. Ingen vet hur framtiden ser ut; vissa med Ehlers-Danlos lever ett vanligt liv medan andra blir invalidiserade. Jag kan bara hoppas att allt blir bra.

Livet är så märkligt och vissa drabbas så hårt. Jag tror att det är antroposoferna som säger att barn väljer sina föräldrar. Alltså valde din dotter dig för att du kan ge henne den trygghet och kärlek som just hon behöver.

Ta hand om dig!

Kram, Karin